Klong Prao Beach, Koh Chang 28:e december 2011 – Paradisiskt…

Upp med tuppen även idag. Det börjar bli en vana. Vi går och lägger oss ganska hyfsat så för de flesta av oss (Lucas undantaget…) så vaknar vi av oss själva vid sju-, halvåtta-snåret. Denna morgon skulle Pranee iväg för att hjälpa Anek att handla en dator. Ungarna och jag år frukost och softade på hotellrummet tillsammans med Erik. Denise och Lucas har tittar numera entusiastiskt på thailändska barn TV-kanaler. Tänk vad lite avsaknad av Svenska dito kan göra…

Vid tolvtiden så kom minibussen som  skulle ta oss till Koh Chang. Gubben som körde var en riktig typ. Han inledde det hela med att börja omförhandla den deal som Teo gjort med honom per telefon dagen innan. Vår förhandlingsposition förbättrades ju inte direkt heller av att jag insisterat på att vi skulle ta en sväng förbi Chao Lao Beach på vägen till Koh Chang. Gubben var stenhård och viftade och gnällde. Pranee och jag gjorde ett snabbt överslag och kom fram till att han begärde 250 svenska kronor extra utöver de 400 kronor Teo och han kommit överens om tidigare. Det kändes som om vi kunde leva med den extrakostnaden om vi också fick komma till Chao Lao på vägen, så vi sa okej. Jag stod vid minibussen, lite vid sidan om Anek, Teo, Nang och Pranee som bråkat med gubben, och när Pranee meddelat att vi accepterade så vände han sig om från dem och gick mot mig och minibussen för att börja packa väskorna och även om han kämpade så lyckades han inte behålla sin nyss så sura uppsyn utan grinade och flinade med sin tandlösa käft stolt som en tupp över sin fina förhandling. Oj, vilken superbusinessman han tyckte att han var. Vilken bilhandlare, tänkte jag.

Väl framme vid Chao Lao så tog vi oss en titt på familjens nya tomt. Den ligger bara tre minuters promenad från stranden och är helt fantastiskt fin. Chao Lao är en pärla som helt klart är på gång att utvecklas till något riktigt stort. Hit kommer välbeställda thailändare från Bangkok och de större städerna och njuter av lugnet, maten, den fantastiska stranden och omgivningarna i stort. Chao Lao är ett ställe där jag utan problem skulle kunna tänka mig att slå mig ner när arbetssituationen ser annorlunda ut.

Vi fortsatte i minibussen tillsammans med den helt galne och irriterande gubben som körde. Det värsta var att han använde tutan i princip hela tiden. Han tutade på motorcyklar, vid påfarter, korsningar, mötande trafik, vid omkörningar och vid ställen där han tycktes känna folk som bodde eller arbetade (och då vinkade han glatt också…). Han uppförde sig verkligen som en idiot och de han tutade på tycktes hålla med oss i den uppfattningen. De hytte med nävarna och tutade tillbaka. Inte så kul att åka med gubben; man skämdes hela tiden. I vilket fall så bar färden mot Trat, som är landskapet öster om Chantaburi, och varifrån vi skulle ta färjan ut till ön Koh Chang.

I Trat blev det snabblunch på femton minuter i väntan på att vi skulle få köra ombord på färjan, som visade sig vara ett riktigt rostigt exemplar med knapp styrfart. Men vi tog oss över och på Koh Chang väntade snirkliga serpentinvägar upp för berget från färgeläget och ner på andra sidan ön där de flesta av öns turistanläggningar ligger. 

 

 

När vi började planera den här resan så berättade Wae att hon hört talas om en liten skärgård med jättefina öar, däribland Koh Chang, Koh Kod och Koh Mak. Jag som nyss kommit hem från mitt livs första besök i riktig söderhavsmiljö gick igång på bilderna som Wae visade – det såg ju precis ut som på Fiji! När vi bestämt oss att åka till Koh Chang för att fira nyår så återstod då frågan om hotel. Nyår är en av de största helgerna i Thailand så man var tvungen att boka tidigt. Vi Googlade och kollade TripAdvisor och andra källor för att hitta bästa hotell till bästa pris. Idag när vi kom fram, checkat in och haft våra första timmar här så känns allt så otroligt rätt. Här kommer några bilder från idag.
 

Klong Prao Resort på Klong Prao Beach på Koh Chang är verkligen toppen. Helt enkelt paradisiskt, så här långt!