Det kom lite snö i Stockholm i morse. Många var säker glada, men för alla oss som skulle med flygplan från Arlanda var det ingen höjdare. Vi blev en och en halv timma försenade till Oslo och jag trodde att jag skulle missa kärran till New York. Turligt nog - ja, det var vad jag först tänkte - så var kärran från Oslo till New York också försenad visade det sig när vi landat. Motorproblem. Det tog två timmar att få härdlimmet, som användes för att fästa någon akustikpryl i ena motorn, att stelna i kylan. När vi väl satt i planet så visade det sig att någon av lastarna hade kört något hårt mot skrovet i lastrummet och det hade blivit en buckla. Var det en spricka? Ja, kaptenen visste inte men sa att om så var fallet måste den lagas. Specialister med speciell mätutrustning inkallades och de kunde konstatera att det räckte med en enklare lagning och vi gav oss i väg.
Så när vi landade på Newarks flygplats sisådär tre timmar försenade var det ju inte så att man jublade när köerna till passkontrollen var enorma och gick i snigelfart. Två timmar och femton minuter tog det mig att komma från planet, genom passkontroll, väskband och tull ut till en taxi. Bilden här ovanför är från köerna vid passkontrollen, men eftersom gränspoliserna var på alla som iglar som höll i mobiltelefoner och jag gärna ville behålla min, så tog jag ingen bild själv. Denna har jag tagit från nätet...tydligen är köerna standard, för det saknades inte bilder att välja från...
Men, den långa resan är värd besväret: New York är en härlig stad och amerikanerna i synnerhet är fantastiska. Jag tillhör de som hackar på USA en hel del för dubbelmoral, världspolisinställning och andra brister. Men som jag sa till min amerikanska kollega Amy härom dagen, så har USA en stor del i den värld jag vuxit upp i och jag skulle för allt i världen inte vilja byta stormakten USA mot stormakten Kina. Det är lätt att häckla USA för deras oförmåga att lösa sina problem; när de har det svårt här med ekonomi och annat, men "in the end of the day" så sitter vi alla i samma båt. Går det dåligt för USA, så går det förr eller senare dåligt även för Europa och Sverige.
Klockan är nu halv nio på kvällen och jag är helt slut i rutan. Jag utgår från att jag kommer att vakna senast 04:00 i morgon bitti på grund av tidsomställningen och tänker jobba då. Nu får det bli sängen.
Skaplig utsikt från mitt hotelfönster, va!?
God natt från New York!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar